Fick in en gammal fin Longines kaliber 23Z där hålet i fjäderhusbryggan var väldigt slitet. Jag bedömde att det inte skulle bli bra att slå ihop, hålet var för slitet för det. Måste fodra om.
Det finns flera olika sätt att göra det på. Så här gjorde jag i detta fall.
Så här såg det ut innan jag började.
Det första jag gör är att konstatera hur och åt vilket håll hålet är slitet. Eftersom bryggan är förnicklad går det lätt att se var slitaget börjar och slutar, där det är slitet har förnicklingen försvunnit och man ser mässingen. Jag tar en fin ristnål och markerar på bägge sidor var slitaget börjar.
Kan du se mina små ristar?
Kan du se mina små ristar?
Har letat reda på en passande fordring. Tar fram en rivare från min Seitz steninpressare i lämplig storlek. Jag sätter rivaren så att den skärande ytan korrelerar med mina ristar.
Jag skär med rivaren ett halvt varv, återigen mellan mina ristar.
Tar ytterligare ett tag.
Ett tag till behövs.
Det jag gjort nu är att jag försöker skära bort material – lika mycket åt det oslitna hållet som jag uppskattar det slitna hållet.
Nu kan jag snurra rivaren ett helt varv. Nu ska rivaren skära rakt ner och hålet skall komma rakt så att inte fjäderhuset lutar. Nu är det bara att riva upp hålet till rätt storlek.
Det är lättare att uppskatta hur mycket du skall flytta hålet om du använder en mindre rivare än vad jag använt här. En som går igenom hålet är att föredra om du är nybörjare.
Nu är fodringen på plats och hålet är försänkt, brotschat och glättat.
Fjäderhuset är parallellt med bryggan.
Hej igen Anders!
I ett senare inlägg gör du samma procedur men med en Schweizersvarv. Vad avgjorde hur du gjorde?
Tack på förhand!
Karl
Att göra omfodring med hjälp av steninpressaren eller svarven?
Bägge metoderna kräver noggrannhet och erfarenhet för att lyckas. Att använda steninpressaren ger inte samma precision och man får lita mycket på sin känsla för att ”dra” eller behålla hålets centrering. Jag använder denna metod när det finns gott om plats mellan fjäderhus och brygga/verkbotten. På större verk.
Om jag har ett finare verk, tunt eller litet, där det krävs högsta precision använder jag svarven.
Har man en lämplig fodring som inte behöver anpassas i höjd eller diameter går det fortare att använda steninpressaren. Men om fodringen kräver anpassning av höjd etc går det snabbare med svarven.
Svarven är snyggare och trevligare att jobba med 🙂
(Ska se om jag kan göra ett inlägg med min gamla fina handvevade svarv vid något tillfälle.)