Ett hundra urår

En speciell kund hade lämnat in ett gammalt armbandsur för renovering. Verket fungerade men var i behov av rengöring.
Jag beslöt mig för att ta en närmare titt på verket, ganska snart insåg jag att verket hade en hel rad fel – några smärre och en hel del allvarliga. Jag och kunden kom överens om att jag endast skulle åtgärda de mest allvarliga felen så att klockan bara fungerade och tickade.
Sådana jobb gör jag inte gärna – men som sagt detta var en speciell kund.

Man ser ganska snart att verket är något utöver det vanliga – det har många detaljer som man endast ser på verk av högsta kvalité. Det finns ingen direkt märkning av vem som tillverkat uret – verket är endast märkt med några olika siffror och nummer –
22915, 23184 och 7. Boetten har några stämplar. Min kund gjorde en del undersökningar angående dessa stämplar och kom fram till att verket är troligen ett Le Coultre cal 7 – 13 linjer. Klockan är importerad från Schweiz av firman Stockwell & Co. Stämpeln GS indikerar George Stockwell. U i en korsformad cirkel betyder London. B är årsstämpeln för 1917/1918. 925 står för silver. Vill du läsa mer om dessa stämplar – klicka här.

Det största felet i verket var att tänderna på fjäderhuset var skadade och böjda. Jag riktade upp tänderna och ”filade” till formen med välsmaskinen. Längst ner på denna sida finns en kort videosnutt när jag välsar. Hjulens tappar polerades. Tapparna på haken och gånghjulet var böjda, jag vågade inte rikta dem ifall de skulle gå av. Det är en hel del jobb att borra in nya tappar. Men när verket väl var ihopsatt och klart så svängde balansen fint och den gick förvånansvärt bra med tanke på de allvarliga felen i gången. Kunden var nöjd och glad att klockan fungerade igen!

Klicka på bilderna för att se större!


2 tankar på “Ett hundra urår

  1. Fantastiskt fin klocka med tanke på åldern och fantastiskt jobb likaså! Jag funderar på rosten på lite olika ställen, driven som du nämner till exempel, eller det som syns på tirettfjädern. Måste den tas bort till varje pris? Och hur gör du i så fall på en driv för att inte ändra tandformen? Är det säkert att lämna några rostfläckar orörda eller kommer rost föda mer rost på andra ställen?

    Tack!
    Karl

    • Angående rost på olika delar måste man ju ta hänsyn till om rosten sitter på ett verksamt ställe eller om den sitter någonstans där rosten inte inverkar menligt på verkets funktion. Ytterligare hänsyn är givetvis estetiskt. I just detta ur lämnade jag i stort sett all rost som den var. På hjulet som du nämner tog jag bort det som satt löst. Jag brukar använda brons-, mässing- eller nysilververktyg för att skrapa bort det som sitter löst. Filar till en trekantig eller en skruvmejselformad spets. Jag brukar ”känna” på rosten och peta bort det som går. I detta fall var rosten svart och gammal och ganska stabil. Är den röd och ny kan man använda någon typ av rostlösning typ olja, 5-56 eller liknande. Man kan även göra en blandning av bikarbonat/bakpulver och citronsyra i vatten. Det blir då en kemisk reaktion som tar rosten men ”orostade” delar blir fult grå och matta så det gäller att göra det på ”rätt” del. Skulle det vara mycket rostangripet måste en ny del tillverkas och det är ju sällan aktuellt på grund av kostnaden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.