Ett regelbrott – LeCoultre (?) armbandsur

Fick in ett udda armbandsur för renovering.
Ganska liten storlek, sekunderna placerade klockan 9 på urtavlan samt visarställningen med knapp på sidan. Kanske har man använt ”överblivna” damfickursverk och satt i en arbandsursboett. Det är lite märkligt att man inte använde herrfickursverk till herrur och damfickursverk till damur – det tog nästan 100 år innan herruren åter fick storlek som ett fickur – se alla moderna armbandsur. Damuren gjordes i stället mycket mindre medan herruren behöll sin ringa storlek.

Verket är troligen ett LeCoultreverk. Finns flera exempel på liknande verkutformning där man säkert vet att det är LeCoultre som ligger bakom. Jag kan också rekommendera mikrolisk, en hemsida där du kan finna mycket nyttig information om äldre urverk etc. Man kan söka på namn eller symboler.

När jag tog ut verket ur boetten upptäckte jag att det var något konstigt med regeln. Regeln är den del som ser till att uppdragsaxeln och kronan hålls på plats. På moderna klockor har ofta kronan två eller tre lägen – uppdrag – (datumkorrigering) – visarställning. I denna klocka ställer man visarna genom att trycka in knappen vid sidan av kronan och sedan vrida fram visarna. Därför kan man inte dra ut kronan. Regeln skall ha två fästpunkter men i detta ur saknades skruven på ena sidan. Det fungerade ändå för regelns ände tog i fjäderhusbryggan. Jag visade kunden detta, han ville att jag skulle tillverka en ny regel.

Visar här hur jag gick tillväga för att tillverka denna regel.

2 tankar på “Ett regelbrott – LeCoultre (?) armbandsur

  1. Hej igen Anders!
    Jag har inte hittat något annat sätt att höra av mig till dig på så det blir här ibland. Måste tacka igen för mycket intressant dokumentation av dina renoveringar med bra bilder. Även tacksam att du tagit dig tid att svara på mina frågor!

    Nu har jag tre till. Till att börja med vill jag bara stämma av så att det är okej att jag har tipsat om dig till folk. Senast häromdagen uppmanade jag en man från England att kolla med dig angående ett fickur med en trasig fjäder till motsvarande svanhalsregulator. Jag har sett dina bildserier där du har tillverkat platta ståldelar och tänkte att det kanske skulle vara nånting du skulle kunna tänka dig att ta dig an.

    Min andra fråga är var du har fått tag på den där filkloven med mässingskäftar inlagda. Den ser oerhört användbar ut. Har du lagt in dem själv i en filklove av stål? Min sista fråga är om shellackstenen. Jag har förgäves sökt efter nån slags information om dem. Är det slipmedel löst i shellac? Jag har aldrig träffat på någon annan som har använt dem, till och med de större tillverkarna verkar använda antingen slipmedel i pulverform på trä eller slippapper.

    Ser fram emot svar!

    Bästa hälsningar
    Karl

    • Hej. Jag har ju arbete så det räcker, men är det något jag tycker är intressant och jag får obegränsad tid kanske jag tar mig an arbetet 🙂

      Kloven är från Bergeon nr 1341, finns i olika modeller. http://shop.bergeon.ch/Catalogue/PDF/8031%208032%208033%208034.pdf

      Shellacksten är precis så som du säger. Slippulver som blandats i smält shellack, som ”gjuts” i en form. De ger en mycket vacker slipyta. De stenar jag har jag ”ärvt” av en urmakare som jobbade fram till femtiotalet, så stenarna är 50-100 år gamla. Eftersom shellack är oerhört sprött finns det i stort sett inga hela stenar kvar, så mina är ganska unika. Man kan hitta spillror av dessa stenar på loppisar i Schweiz men de är väldigt hett eftertraktade så de är inte lätta att finna. Av dagens tillverkare hur många har en verklig historia som sträcker sig 50-100 år tillbaka i tiden och som fortfarande använder verktyg från den tiden? När jag jobbade på Patek Philippe fanns sådana stenar fortfarande i bruk. Men det var på de avdelningar som jobbade med renoveringar av äldre ur, tex kronografer och repeterur. De användes då på samma sätt som jag använder dem, dvs göra vackra långdragningar på ståldetaljer, tex fjädringar i kronografer.

      Hälsningar
      Anders

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.